PFAS i avloppsvatten
Provtagningar vid Hässleholms reningsverk visar att halterna av PFAS i avloppsvattnet ökar när det har passerat reningsverket men därefter minskar efter att ha passerat Magle våtmark. Vi arbetar för att ta reda på vad det beror på och hur det påverkar miljöhalterna i Finjasjön.
Trots att det idag saknas krav och tillstånd för avloppsreningsverk att specifikt rena vatten från PFAS, arbetar vi aktivt för att öka vår kunskap om lokala förhållanden och för att dra lärdom från forskning och av andra aktörer. Provtagningarna kommer att fortsätta, och vi ser kontinuerligt över möjligheterna att optimera våra processer.
Nya PFAS-resultat och fördjupad förståelse
Under augusti genomförde vi nya provtagningar på avloppsvatten vid reningsverket i Hässleholm. Resultaten bekräftar tidigare mönster: PFAS-halterna ökar inledningsvis i reningsverkets processer men minskar sedan markant efter att vattnet passerat Magle våtmark. Proverna togs på inkommande avloppsvatten, efter reningsverket, samt efter Magle våtmark. Resultaten visar att det utgående vattnet, efter Magle våtmark, har liknande nivåer på PFAS-halterna, som inkommande till reningsverket.
Baserat på studier, rapporter och erfarenheter från andra reningsverk i landet, framgår det att PFAS-halterna ofta ökar under reningsprocessen, men att våtmarker och dess växter fungerar som effektiva filter för dessa ämnen. En nyligen publicerad studie från Stockholms universitet visade till exempel att våtmarksväxter kan rena upp till 40 % av PFAS-föroreningarna inom ett dygn.
Så har vi tagit proverna
Provtagningen har utförts som en veckoprovtagning, där ett prov togs varje dag under en vecka. Proverna har samlats in med viss förskjutning för att säkerställa att de så långt som möjligt representerar samma vattenmassa. Veckoprovtagning ger en större träffsäkerhet i resultaten. Vid den förra provtagningen på reningsverket i Hässleholm användes dygnsprovtagning.
Resultat från mätningarna i augusti 2024:
PFAS24
- In till reningsverk: 41 ng/l
- Efter reningsverket: 130 ng/l
- Ut från Magle: 43 ng/l
PFAS24 PFOA-ekvivalenter
- In till reningsverk: 53 ng/l
- Efter reningsverket: 66 ng/l
- Ut från Magle: 41 ng/l
Det är viktigt att notera att inga kemikalier eller produkter som innehåller PFAS används i vårt reningsverk. Liksom för andra föroreningar är ett reningsverk en mottagare av dessa kemikalier och en transportväg mellan samhället och miljön. Teorin till ökningen av PFAS-halten i reningsverket är att under reningsprocessen omvandlas ämnen, som tidigare inte varit upptäckbara som PFAS, till sådana som kan detekteras. Denna teori stöds både av kunskapssammanställningar och rapporter från andra reningsverk i landet.
Resultaten understryker Magle våtmarks viktiga roll i reningsprocessen, inte bara för att minska tillförseln av näringsämnen till Finjasjön, utan också för att minska mängden PFAS och andra kemikalier.
Alla resultat från provtagningen finns i vår nyhet publicerad den 9 september
Provresultat den 5 april 2024
Resultatet av proverna ger en första indikation på vilka halter av PFAS som passerar genom Hässleholms reningsverk, samt hur mycket PFAS som sprids med regnvatten och smält snö (dagvatten) från olika delar av staden. Proverna på regnvattnet visar lägre halter av PFAS än halterna i avloppsvattnet.
Vi har tagit prover vid de här punkterna:
- innan reningsverket
- utgående renat vatten från reningsverket
- utgående efter Magle våtmark
- på dagvattnet.
Resultaten visar att det vid provtillfället konstaterades spår av PFAS i dagvattnet, upp till 3 nanogram per liter av PFAS11 (en grupp av 11 PFAS-ämnen). I avloppsvattnet in till reningsverket uppmättes 48 nanogram per liter (ng/l) av PFAS11.
De båda provtagningspunkterna utgående renat vatten från reningsverket och utgående efter Magle våtmark, indikerar 67 respektive 64 ng/l. Alltså högre halter än det inkommande avloppsvattnet hade. Vi arbetar för fullt med att ta reda på vad det beror på. Det kräver att vi fortsätter att utreda och ta prover.
Provresultat PFAS den 5 april 2024.
Inkommande avloppsvatten | Utgående reningsverket | Utgående Magle våtmark | S3* | S2** | Refin*** | |
---|---|---|---|---|---|---|
PFAS11 | 48 ng/l | 67 ng/l | 64 ng/l | 20 ng/l | ND | 3 ng/l |
*Dagvatten och renat avloppsvatten från reningsverket.
**Dagvatten från östra delarna av Hässleholm.
***Dagvatten från västra delarna av Hässleholm.
Tabellen visar en sammanställning av resultaten från PFAS-provtagningen den 5 april 2024. PFAS11 är en samling av 11 olika PFAS-ämnen. ND betyder att PFAS-halten var så låg att den inte kunde påvisas.
Inte ovanligt att halterna varierar
När Svenskt Vatten tidigare har undersökt förekomsten av PFAS på olika reningsverk i Sverige är det inte ovanligt att PFAS-halterna varierar innan och efter det att avloppsvattnet har passerat reningsverket. Resultaten kan variera beroende på ett antal olika faktorer, som till exempel mätfel eller omsättningen på vattnet.
Välkomnar framtida krav
I dagsläget finns inga krav på att rena bort PFAS i svenska avloppsreningsverk, men både nationellt och inom EU pågår arbete med att ta fram ett nytt övergripande direktiv för rening av avloppsvatten. Vi välkomnar framtida krav om rening av läkemedel, mikroplaster, PFAS och andra ämnen som påverkar miljön.
Det här är PFAS
PFAS är ett samlingsnamn för tusentals olika ämnen som är framställda av oss människor för sin förmåga att stöta bort smuts och vatten. Under lång tid har PFAS använts i olika konsumentprodukter och industrier och är därför vitt spridda i vår omgivning. Idag pågår en rad projekt och tester runt om i landet för att rena bort PFAS från vatten. Eventuella framtida reningskrav och gränsvärden ökar även kostnaderna för rening i framtiden.
Kunskapen om PFAS ökar
Tillsammans med Hässleholms kommun arbetar vi för att öka kunskapen och förståelsen för PFAS i samhället. Genom att mäta hur mycket PFAS som passerar reningsverket får vi en bild av hur mycket som sprids via avloppsvattnet.
Sammantaget ger de olika proverna en bild av hur höga halter av PFAS som finns idag. Det ger också indikationer om var PFAS-källorna finns, det vill säga varifrån PFAS sprids.
Senast ändrad: