Monsteråret

Batteriholk

Gör en egen batteriholk med Battman!
Battman är monstret som samlar på batterier
Batterier finns i många elektroniska saker som vi använder varje dag. Battman tycker det är viktigt att vi samlar in batterier på ett smart och bra sätt. Därför vill han att ni ska göra er egen batteriholk som ni kan ta med hem och lägga alla batterier i.

Gör så här:

• Skölj ur mjölk- eller yoghurtförpackningarna. Ni har kanske massor på förskolan/skolan annars be eleverna ta med sig hemifrån.
• Måla på förpackningarna så de får en fin grundfärg och låt de torka.
• Nu kan barnen dekorera mjölkförpackningarna så som de önskar, var kreativa. Kanske vill de att den ska vara glittrig? Eller klistra på en teckning av Batman på den? Bara fantasin sätter gränser!
  

För dig som lärare:

Syftet med uppgiften är att ge barnen möjlighet att utveckla sin kreativitet samtidig som de får konstruera någonting på egen hand (Lpfö 18 & Lgr 11). Mjölk- eller yoghurtförpackningar är ett bra redskap att använda för att ge barnen en grund för sitt skapande. Barnen ges då tillfälle att omsätta sina idéer till handling och vidare till ett fysiskt resultat (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor

• Vilket monster är det som vill ha batterier?
• Vad är ett batteri?
• Tror ni alla batterier fungerar likadant? En del batterier är inbyggda och laddas (mobiltelefon) och en del byts ut när de är slut (ficklampa, fjärrkontroll, leksak)
• Vad hade hänt om vi inte hade batterier?

Tvättklämmorna

Lär er bokstäver och ord med Prassels tvättklämmor.
Prassel tycker att böcker och bokstäver är det bästa som finns
Hon tycker att det är så spännande med alla bokstäver som kan bli ord, därför ska ni i denna månad öva på hur många och vilka bokstäver det finns i vissa ord…med hjälp av tvättklämmor!!

Ni behöver:

• Tvättklämmor
• En penna
• Bilder på djur eller saker
  

Gör så här:

• Skriv bokstäver på tvättklämmorna och lägg i en låda.
• Rita eller klipp ut bilder på djur eller saker som stavas ljudenligt.
• Klistra på papperslappar och sätt kryss för hur många bokstäver ordet innehåller. Ni kan också välja att skriva hur ordet stavas bredvid, det beror på vilken nivå barnen är på.

För dig som lärare:

Syftet med denna uppgift är att låta barnen öva på bokstäver och lätta ord. De får möjlighet att utveckla intresse för skriftspråk, ordförråd samt nyfikenhet och lust att lära (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor:

• Kan ni hitta de tvättklämmor som finns i era namn?
• Hittar ni bokstäverna till Prassels namn?
• Vad är skillnaden på bokstäver och ord?
• Finns det några ord som bara är en bokstav?

Skräpplockning!

Maj är skärpplockningens månad och det betyder att det är dags för er att delta i Skräpplockardagarna och Skräpplockarfesten! Bege er ut och plocka så mycket skräp ni kan!

Anmäl er till Skräpplockardagarna

För dig som lärare

Skräpplockardagarna är ett koncept som Håll Sverige Rent arrangerar varje år. Under dessa dagar vill de engagera så många personer i Sverige som möjligt att gå ut i naturen och plocka skräp. Att göra detta skapar en bild hos barnen att det inte är okej att slänga skräp i naturen, och att detta är någonting som alla borde hjälpa till att förbättra. Barnen får då en förståelse kring att de bidrar till en större helhet, samtidigt som de får en fysisk aktivitet i sin närmiljö (Lpfö 18 & Lgr 11). Vill ni röra er extra mycket kan ni även genomföra ett ploggningslopp (plocka och jogga) där barnen får jogga tillsammans och plocka skräp!

Ett tips för en lyckad skräpplockningsrunda är att ni som lärare “förbereder” skogen eller närmiljön med lite skräp så barnen inte går hem tomhänta.

Diskussionsfrågor

• Varför är det viktigt att vi går ut och plockar skräp?
• Vilka tror ni det är som slänger skräp i skogen?
• Tror ni många använda är ute och plockar skräp i skogen?
• Vad behöver man göra för att färre människor ska slänga skräp i naturen?

Tygkrans

Gör en tygkrans med Textilia.
Textilia är monstret som samlar på kläder och skor
Textilia är monstret som samlar på textilier, alltså kläder, gardiner och annat som är gjort av tyg. Hon tycker att det är jätteroligt när man istället för att slänga gamla kläder och annat gör något fint pyssel av det. Därför vill hon att ni ska göra varsin tygkrans att hänga på dörren!

Ni behöver:

• Tyg att riva till remsor
• En ring
• Sax
  

Gör så här:

• Riv eller klipp tygerna i remsor. Bildens remsor är ca 18 cm långa och 2 cm breda. Bästa tygerna att riva är vävda bomullstyger, typ gamla lakan. Stickade tyger, som till exempel gamla t-shirts, måste man klippa. Även jeans behöver klippas, de är nästintill omöjliga att riva i remsor.
• Knyt sedan fast remsorna på en ring. Ni kan till exempel använda en del av en broderiring som blivit över.
• Knyt remsorna i grupper för att få en jämn spridning av mönster och färger. Knyt fast så många remsor ni kan. Kransen med tygremsor blir finare ju fler tygremsor ni lyckas klämma in.

Större än vs mindre än

Gå en detektivpromenad i skogen med Stubben.
Stubben älskar att vandra i skogen och njuta av hur vackert där är.
Det finns många olika sorters träd, djur och växter. Därför vill Stubben att ni ska gå ut i skogen och lära er mer om allt den har att erbjuda!

Gör så här

• Besök en skog, skogsdunge, en park eller gå ut på förskolans gård. Tanken är att barnen ska få träna på höger, vänster och begreppen större samt mindre än.
• Be sedan barnen att gå sju steg rakt fram, och sedan fem steg rakt till vänster. Ni kan även göra detta tillsammans i mindre grupper med en pedagog i varje grupp.
• Be barnen plocka upp sex små kvistar eller löv (det kan även vara andra saker som det finns gott om och som varierar i storlek).
• När barnen plockat upp de olika sakerna får de i uppgift att sortera dem i storleksordning, den största saken först och den minsta sist.
  

För dig som lärare

Syftet med denna uppgift är att barnen ska få vistas ute och lära sig mer om och utforska sin närmiljö (Lpfö 18 & Lgr 11). Barnen får träna på höger, vänster och begreppen större och mindre (Lpfö 18 och Lgr 11). Barnen får även träna på siffror och antal då de själva ska försöka räkna ihop till 6 insamlade objekt (Lpfö 18 och Lgr 11). Ni kan sedan utmana deras lärande (Lpfö 18 & Lgr 11) genom att tillexempel be barnen räkna ihop alla kvistar/löv de hittat, eller hur många av en viss sorts löv de hittat.

Diskussionsfrågor

• Var det svårt att sortera saker efter storleksordning?
• Kan en sak vara större än en annan fast väga mindre?
• Vilka är de största sakerna i en skog?
• Kan du komma på tre små och tre stora djur som lever i skogen?

Tacksamhetsbrev

Hjälp Metallika att förklara vad du är tacksam över.
Metallika är väldigt hård på utsidan, men på insidan är han mjuk och snäll.
Metallika är omtänksam och tar alltid hand om sina vänner. Eftersom Metallika fyller år på sommarlovet så skulle han vilja skicka med en liten uppgift hem som ni kan göra under sommaren, nämligen att skriva ett tacksamhetbrev!

Gör så här

• Fundera under sommarlovet på något som du är tacksam över, det kan vara något som någon har gjort? Eller kan det var något du själv har gjort?
• Skriv eller rita vad du är tacksam över.
• Ta med det du ritat eller skrivit till förskolan/skolan när sommarlovet är slut och visa för dina lärare och vänner! Om du skrivit till en speciell person kan du också skicka brevet till denne.
  

För dig som lärare

Syftet med denna uppgift är att ge barnen möjlighet till reflektion över vad de är tacksamma för. Här kommer diskussioner kring omtänksamhet, integritet och vänskap att komma in och hjälpa barnen att tänka vidare på dessa begrepp. Samtidigt skapas en större respekt för att alla tänker olika, men att det är okej så länge vi respekterar varandra (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor

• Vad är tacksamhet?
• Bör jag vara tacksam?
• Vad skulle göra mig lyckligare?
  

Plastdjur på glasburkar

Dekorera varsin glasburk tillsammans med Glas-Klara.
Nu ska vi göra smart förvaring till förskolan/skolan! Glas-Klara samlar på ofärgade glasförpackningar och tycker det är jätteroligt när hon ser att man gör nya fina saker av gamla glasburkar, istället för att slänga dom. Nu när sommaren börjar lida mot sitt slut så tycker hon att det hade varit kul om ni tog med er ett plastdjur och en glasburk hemifrån eller från förskolan/skolan och gjorde egna burkar att ha t.ex. pärlor i.

Ni behöver:

• Varsin rengjord glasburk
• Lim
• Färg

Gör så här:

• Ta med er varsin glasburk. Ta bort gamla etiketter.
• Ta av metallocket och klistra på ert plastdjur.
• Måla plastdjur och lock i en fin färg.

För dig som lärare

Syftet med denna uppgift är att lära barnen att det är bättre för miljön att vi återbrukar glasburkarna än att vi slänger dom och att detta är ett medvetet och bra val för en mer hållbar utveckling (Lpfö 18 och Lgr 11). Glasburkar är ett enkelt avfall att återskapa med och kan användas till många olika saker. I detta fall ska även barnens kreativitet få flöda genom att ge dom möjligheten att skapa spännande kombinationer av förvaring (Lpfö 18 & Lgr 11) som resulterar i varsin egen glasburk. Låt barnen själva bestämma var de vill klistra sitt plastdjur, vilken färg de ska vara och vad de tycker ska vara i den.

Diskussionsfrågor

• Vad mer för saker kan man göra med en gammal glasburk?
• Varför är det bättre att vi pysslar med glasburken än att vi slänger den?
• Hur tänkte ni när vi pysslade på era glasburkar?
  

Vattenljud

Vi har tidigare i år lärt oss att Aqua-Liv gillar bäst att vara i flytande form och att hon är väldigt flexibel, hon får i stort sett plats var som helst. Hon kan också ge ifrån sig många olika ljud beroende på hur man stöter på henne. I den här övningen ska vi därför försöka gissa Aqua-Livs skepnad!

Ni behöver:

• En hink eller större bunke
• Kanna
• Sked
• Vatten

Gör så här:

• Förbered genom att fylla kannan och hinken till hälften med vatten.
• Slå er ner på lämplig plats, kanske med barnen i en ring och en lärare i mitten tillsammans med hinken, kannan och skeden.
• Be nu barnen vara tysta och blunda. De ska sedan berätta vad det är för olika ljud vattnet ger ifrån sig när läraren med hjälp av skeden skapar vattendroppar, med hjälp av handen plaskar i vattnet och med hjälp av kannan häller vatten i hinken.
• Kanske kan ni även lyssna på vatten från vattenkranen eller en bäck i närheten av förskolan. Om något eller flera av barnen har nedsatt hörsel kan övningen fokusera på att barnen själva skapar droppar, plask och vattenfall istället för ljud.
  

För dig som lärare:

Syftet med denna uppgift är att med hörseln som utgångspunkt dra slutsatser och samtala om företeelser och samband i vår miljö och omvärlden (Lgr 11). Under tiden som ni gör övningen kan ni prata om var det i naturen finns vattendroppar, djur som plaskar eller vattenfall. Ni kan prata om varför vatten är så viktigt och att det möjliggör liv på jorden. Att inte slösa vatten är en viktig del mot en hållbar utveckling (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor

• Var finns det vatten? Hemma och i naturen?
• Vad kan du göra med vatten?
• Kan vatten se olika ut?
• Vilka behöver vatten?
• Varför är vatten så viktigt?
  

Återbruka kruka

Nova-Kras är ett monster som förr i tiden fick ta hand om alla sopor som slängdes, då man förr inte visste hur man skulle sortera sina sopor på ett bra sätt. Därför tycker egentligen inte Nova-Kras om att vi slänger saker till henne. Hon tycker det är mycket bättre om vi återbrukar hennes saker. Därför är er uppgift denna månad att återbruka gamla krukor.

Ni behöver:

• Gamla krukor
• Lim
• Målarfärg
  

Gör så här:

• Be barnen ta med gamla krukor som inte används eller har gått lite sönder. Ni kan också se ifall er återvinningscentral har återbruk av krukor.
• Måla era krukor i en grundfärg, vill ni ha lite struktur i färgen kan ni tillsätta bikarbonat, 4 delar färg med 1–2 delar bikarbonat. Ju mer bikarbonat desto mer kornig yta.
• Sen är det bara fantasin som sätter gränser. Ni kan limma ihop två krukors botten, den ena stående upp och ner och den andra uppe på den andra. Eller kan ni göra en konstinstallation av den trasiga krukan och skärvorna, var försiktig så ni inte skär er bara.
• Måla och pynta era krukfigurer och plantera något i den.

För dig som lärare:

Syftet med den här uppgiften är att barnen ska få en förståelse för att vissa saker – krukor, glas och keramik, inte går att återvinna. Därför är det mycket bättre att återbruka de än att lämna in till deponin. Här kan ni prata om skillnaden mellan återvinning (material blir till nya saker) och återbruk (vi tar tillvara på något som det är) och hur vi tog hand om sopor förr i jämförelse med nu. Barnen får även utveckla sin förmåga att se att en sak kan fungera till andra saker än sitt ursprungliga syfte och vara kreativa (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor:

• Finns det något annat som Nova-Kras samlar på som man kan återbruka?
• Var tror ni krukan har varit innan, hur gammal är den?
• Varför återvinner vi sopor idag som man inte gjorde förr?
• Varför är det bättre att återbruka än att köpa nytt?

Pantpatrullen

Pantomen har hittat en massa flaskor och tomma burkar på marken. Hur har de hamnat här och vad ska hon göra med dem?
- De är ju hela och fina, ska jag verkligen slänga dem i soporna, tänker Pantomen. Men eftersom Pantomen gillar siffror och att räkna och dessutom är bra på att spara ihop pengar kommer hon på en fiffig idé. Hon styr stegen mot mataffären med flaskor och burkar i famnen. Hon ska fixa så hon kan bjuda alla sina Sopsamlarmonster kompisar på glass! Vad tror ni Pantomen ska göra?

För dig som lärare:

I Sverige har vi pantat sedan 1984. Syftet med den här uppgiften är att lära sig om Sveriges pantsystem, om ni har en burk eller PET-flaska kan ni titta på pantsymbolen och se hur mycket pengar man får tillbaka från just den burken eller flaskan. Uppgiften knyter an till läroplanens delar kring hållbar utveckling (Lpfö 18 & Lgr 11) och uppmanar barnen att utveckla sitt ordförråd, samtala och reflektera (Lpfö 18).

Diskussionsfrågor

• Vad menas med att panta flaskor och burkar?
• Varför tror ni att det finns ett pantsystem egentligen? Vad kan vara bra med det?
• Var kan man panta någonstans?
• Hur ser det ut där man pantar?
• Hur mycket får man i pant på de olika förpackningarna?
• Vad tror ni händer med flaskorna och burkarna sedan?
  

Dela banan med Kompostina.

Nu ska ni få hänga med en dag när monstren är ute och plockar skräp. Vad händer egentligen med kroppen när man inte får energi?

Monstren är ute och plockar skräp men Kompostina har glömt att ta med mellanmålet... Nu vill Kompostina att ni ska se hur mycket mat ni slänger på förskolan/skolan och därför ska ni under en vecka väga ert matsvinn.

Läs denna berättelse för barnen:

Alla sopsamlarmonstren är ute och plockar skräp runt återvinningscentralen. Som alltid när monstren är ute och plockar skräp blir de förvånade över hur mycket skräp som finns överallt, på gatan, på marken, i buskarna, ja till och med uppe i träden. Det är tur att monstren tycker att det är kul att plocka skräp. Flamman balanserar på ett ben samtidigt som hon böjer sig ner och plockar upp skräpet. Plastis försöker nå en plastpåse som hamnat uppe i ett träd. Wellmer bär sin soppåse på raka armar ovanför huvudet hur lätt som helst. Han känner sig som att han är det starkaste monstret i världen. Alla sopsamlarmonster ska vara ute under hela eftermiddagen och plocka skräp. De ska äta mellis ute och sedan plocka ännu mer skräp så att deras återvinningscentral blir den renaste och finaste i hela världen. Men när det är dags för mellis upptäcks en katastrof. Kompostina, som var ansvarig för mellanmålet, har glömt både bananerna och smörgåsarna där hemma! Bara vattnet är med men det blir man ju inte mätt på.

– Vi får stannar ett tag till och plocka, så äter vi mellis när vi kommer hem, säger Kompostina. Alla plockar vidare, hoppandes och skuttandes. Men snart händer det något konstigt. Plötsligt känner sig alla jättetrötta. Sopsäcken som Wellmer bär ovanför huvudet känns dubbelt så stor och tung. Flamman sätter sig på en bänk, för benen känns som om de är gjorda av slajm och det snurrar i huvudet. Plastis lägger sig ner en stund i gräset och nästan med en gång somnar han. Han som inte har sovit middag på flera år! Vad är det som händer?

En banans väg genom kroppen:

• Matsmältningen börjar i munnen där tänderna tuggar sönder bananen. Spottet innehåller enzymer som bearbetar bananen och gör den lättare att svälja ner.
• Matstrupen är ett långt rör med muskler på väggarna som pressar ner den söndertuggade bananen från munnen till magsäcken. Man kan faktiskt svälja mat, fast man står på händer!
• Magsäcken är som en elastisk säck med starka muskler som knådar mackan under några timmar. Syror och enzymer blandas i geggan som bananen har blivit.
• Sedan åker banansmeten ner i tunntarmen. Tarmen är fyra till fem meter lång och dess inre yta är täckt av tarmludd som tar upp näringen. Det är inte förrän maten har kommit hit som blodsockret stiger.
• När det som en gång var en banan går över i tjocktarmen sugs vatten ut från smeten och tas tillbaka av kroppen.
• Resterna av bananen hamnar i ändtarmen, och där ligger de tills kroppen gör sig av med innehållet, till exempel i en blöja eller i en toalett.

För dig som lärare:

Syftet med den här uppgiften är att barnen ska lära sig om matsmältningssystemet och att det är genom maten vi får energi så att vi orkar leka, lära oss nya saker och växa. Det är en chans till reflektion över vad som är hälsosamma vanor och naturvetenskap (Lpfö 18 & Lgr 11). Ni kan även prata om maten vi inte äter upp, och att den blir till matsvinn. Det innebär att den maten har odlats å mark med hjälp av vatten och en bonde, transporterats till affären, sen till förskolan och sen lagats av måltidspersonalen helt i onödan. Vilket slöseri! Att väga matsvinnet är ett enkelt verktyg för att synliggöra problemet och involvera barnen i skolans fotavtryck.

Diskussionsfrågor

• Hur känns det i kroppen när man inte har ätit på länge?
• Varför behöver vi äta mat?
• Vad händer i kroppen när vi äter?
• Tror ni att det spelar någon roll vad det är man äter? Får man energi av all sorts mat?
• Vad är ett bra mellis, tycker ni?
  

Wellpappslabyrint

Wellmer älskar att bygga olika saker av wellpapp och han tycker det är roligt att hitta på olika utmaningar till sina kompisar! Därför vill han idag att ni ska låta er kreativitet flöda och göra en labyrint tillsammans. Det kan vara en som avdelningen/klassen gör ihop eller delas ni in i små grupper och gör ett par stycken.

Ni behöver:

• Wellpapp
• Sax/kniv
• Limpistol
  

Gör så här:

• Börja med att klipp/skär ut en bottenplatta. Hur stor ni vill ha den avgör ni själva. Vi gjorde en på 30 x 30 cm.
• Gör en ram till ytterkanterna. På vår gjorde vi de ca 6 cm hög. Limma fast dem med limpistolen.
• Rita upp hur ni vill att labyrinten ska se ut, det kan ni göra direkt på bottenskivan. Använd en blyertspenna så ni kan sudda och göra om. Låt fantasin flöda. Ni kanske vill ha alternativa vägar för bollen eller en smal passage? Rita även ut var ni vill ha hålen.
• Börja klipp ut labyrintreglarna i rätt längder och lägg dem löst tills ni är nöjda. Limma sen med limpistol och låt torka.
• Klipp ut hålen, sen är det bara att börja spela.
  

För dig som lärare:

Syftet med denna uppgift är att låta barnen konstruera någonting från grund till slutgiltig labyrint. Här ska barnen tillåtas vara kreativa och öva på att arbeta tillsammans med varandra (Lpfö 18 Lgr 11). Samtidigt är det viktigt att låta enskilda individer bidra med egna tankar till den gemensamma labyrinten och därmed bidra till en helhet (lpfö 18 & Lgr 11). Här kommer barnen få öva på att arbeta i grupp och individuellt, samtidigt som de får hjälpas åt att lösa problem och komma på nya idéer för att sedan omsätta idéerna till handling och uppnå det gemensamma målet (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor

• Hur tyckte ni det var att arbeta tillsammans?
• Var det någonting ni tyckte var svårt?
• Var det roligt?
• Tyckte ni att ni kunde komma med egna idéer som era kompisar accepterade?
• Kan ni komma på något annat en kan göra utav wellpapp?
  

Reningsverket

Denna månad ska ni få testa på att göra ett reningsverk. Towalett har många olika reningsverk ute i städer och byar runt om i landet. Nu vill hon visa er hur det fungerar därför ska ni få bygga ett eget reningsverk.

Ni behöver:

• 2 skålar
• Vatten
• Apelsinsaft
• Tvål
• Tandkräm
• Durkslag
• Tratt
• Sand eller kol
• Kaffefilter
  

Gör så här:

• Börja med att fråga barnen hur de använder vatten under en dag från att de vaknar tills att de går och lägger sig. Illustrera vad som hamnar i avloppsvattnet. Jord kan vara bajs, apelsinsaft kan illustrera kiss o.s.v. Var kreativ!
• Blanda ner jord, apelsinsaft, tandkräm, tvål eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken.
• Sila vattnet genom ett durkslag. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket.
• Låt vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten. Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till att det som sjunkit till botten inte följer med.
• Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel.
• Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten.
  

För dig som lärare:

Syftet med denna uppgift är att lära barnen hur det fungerar i ett reningsverk. Uppgiften ger barnen en möjlighet att konstruera reningsverket tillsammans. Barnen får också arbeta i grupp och vara delaktiga i en process där de får utveckla sin kreativitet och förmåga att samarbeta med varandra (Lpfö 18 & Lgr 11).

Att spola ner fel saker i toaletten kan skapa stora problem i både reningsprocesser av vattnet, samt i pumpar och ledningar i form av stopp på grund av att för stora saker spolats ner i toaletten. Toaletten är ingen soptunna och det avfall som spolas ner hör egentligen inte hemma där utan ska sorteras ut som brännbart. Därför är det bra att ta hjälp av Towalett och Flamman (då det oftast är tops och sådant som tillhör Flamman som ”fulspolas”). Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner, ingenting annat!

Diskussionsfrågor

• Ta reda på var avloppsvattnet renas där ni bor
• Varför får vi inte spola ner något annat än kiss, bajs och toapapper i toaletten?
• Vad skulle hända om det spolade ner en massa andrasaker, så som trasor eller leksaker?
• Vad händer med bakterierna i reningsverket om vi spolar ner giftiga ämnen i avloppet?
  

När blir du arg?

Farao är monstret som samlar på farligt avfall, alltså saker som är farliga och giftiga. Hon har koll på vilka saker som kan vara giftiga och på om det är hon som ska ha det eller om det är någon annan i monstergänget som hellre vill ta hand om just den sopan. Farao vill se till att det inte finns giftiga saker runtomkring oss och om hon hittar farligt avfall på fel ställe så blir hon jättejättejättearg! Farao undrar vad ni brukar bli arga för?

För dig som lärare:

Syftet med denna uppgift är att ge barnen möjlighet att fundera över egenskaper och beteenden som gör att de kan bli arga. Här kommer diskussioner kring känslor, orättvisa och vänskap att komma in och hjälpa barnen att tänka vidare på dessa begrepp. Samtidigt skapas en större respekt för att alla tänker olika, men att det är okej så länge vi respekterar varandra (Lpfö 18 & Lgr 11).

Diskussionsfrågor

• Vad gör dig arg?
• Vad brukar du göra när du är arg?
• Hur känns det när du är osams med någon?
• Vad är det dummaste någon har gjort mot dig?
  

Fågelbord

Glasmo är det monster som samlar på färgat glas, alltså glasflaskor eller burkar som är till exempel mörkgröna som Glasmo själv. Han har kommit på en rolig sak en kan göra med hjälp av en färgad glasflaska. Han vill att ni testar att göra ett fågelbord av en uppochnervänd flaska! Fåglarna behöver lite frö nu i vintertid framförallt om det blir riktigt riktigt kallt

Ni behöver:

• 1 färgad glasflaska
• 1 liten glasskål eller en plastförpackningsburk
• Träbitar (36 cm x 10 cm) + (10 cm x 10 cm)
• Lim
• Skruv
• Litet borr
• Snöre/ståltråd
• Färg
• Skruvkrok
• Fågelfrö
  

Gör så här:

• Såga till brädorna så ni har en som är 36 cm lång och 10 cm bred samt en som är 10 cm både lång och bred.
• Limma och/eller skruva ihop den avlånga brädan med den fyrkantiga brädan.
• Märk ut hur högt flaskan ska vara och borra fyra hål för upphängning, det ska vara två hål vid halsen av flaskan och två hål vid foten av flaskan så den hålls på plats. Trä sedan snöre eller ståltråd mellan två hål, så det blir två öglor där flaskan kan hänga.
• Limma på glasburken eller plastförpackningsburken på den fyrkantiga brädan.
• Skruva i kroken i toppen av konstruktionen så det finns möjlighet att hänga upp fågelbordet.
• Fyll flaskan med fågelfrö och trä flaskan i öglorna.
  

Youtube-video för visuell förklaring (på engelska): https://youtu.be/j1uokltEOcE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För dig som lärare:

Syftet med uppgiften är att lära barnen om sin närmiljö, där även fåglarna bor, och hur vi kan hjälpa dom (Lpfö 18 & Lgr 11). Uppgiften öppnar också upp för att prata om fraktionen färgat glas. Att separera på ofärgat och färgat glas är viktigt, om en färgad glasförpackning slängs i den ofärgade behållaren kan inget av det glaset bli ofärgat igen i återvinningsprocessen. Barnen får även träna på att samarbeta när de tillsammans med läraren bygger fågelbordet.

Diskussionsfrågor

• Vad kan en mer göra med färgade glasförpackningar?
• Vad för något brukar förpackas i färgade glasförpackningar? (Olivolja, soja, parfym t.ex.)
• Varför behöver fåglar frö på vintern?
• Vilka fåglar ser ni ibland utanför förskolan eller skolan?