DriftinformationDrift!
Till startsidan för Hässleholm Miljö
DriftinformationDrift!

Publicerad:

Så minskar du ditt matsvinn

Vi slänger cirka 19 kilo ätbar mat och häller ut 26 kilo mat och dryck i vasken varje år. Per person. Det tycker vi är alldeles för mycket. Med våra tips kan du minska ditt matsvinn och också spara pengar.

Illustration av ett äpple

Stora vinster för dig och miljön

Mycket av maten som vi slänger är för att vi inte äter upp den i tid. Vi kan ha köpt för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet, eller slänger mat som blir över istället för att äta upp resterna. Bara genom att minska ditt matsvinn kan ett hushåll spara 3 000-6 000 kronor per år. Men matsvinnet är inte bara dyrt för för dig. Det är också dyrt för miljön.

Att producera mat orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar också till övergödning. Allt det här händer i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska matsvinnet är därför att göra en insats för miljön.

Tips för att minska ditt matsvinn

  • Planera innan du handlar och köp inte mer än du gör av med.
  • Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
  • Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Då håller maten längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterer förökar sig till ohälsosamma nivåer minskar. Bra kylskåpstemperatur är + 4 °C.
  • Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur eller sommarvärme längre än två timmar.
  • Undvik att förvara mat i direkt solljus.
  • De flesta grönsaker och frukter håller längre om du förvarar dem i kylskåpet.
  • Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
  • Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum. Ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att bäst före-datumet har passerat. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns .
  • Ta hand om resterna – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.

Planera mera

  • Innan du handlar – titta igenom vad du har hemma och vad som saknas.
    Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs. Köp hellre lite men ofta.
  • Köp mat med kort datum! Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda.
  • Om du köper storförpackningar kan du dela upp i mindre förpackningar och frysa in det som inte går åt de närmaste dagarna.
  • Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal, om du inte ska äta den direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa.
  • Gå regelbundet igenom vad som du har i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.

Så tar du hand om resterna

  • Lägg inte upp för mycket mat på tallriken, ta hellre en portion till.
  • Sätt in matrester i kylen så fort som möjligt. Om maten står framme i rumtemperatur mer än ett par timmar kan bakterier hinna växa till sig.
  • Om du har större mängder mat kan du dela upp dem i mindre behållare så att de svalnar snabbare. Du kan också kyla ned matlådorna i vattenbad eller utomhus, när det är kallt. Frys in de rester som du inte kommer att äta inom de närmaste dagarna.
  • Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller. Om resterna har stått i kylskåpet går det bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.

Matsvinn och matavfall - vad är skillnaden?

Det vi slänger kan delas upp i två delar: matavfall och matsvinn.

  • Matsvinn är att slänga livsmedel som hade kunnat ätas eller säljas om det hanterats annorlunda.
  • Oundvikligt matavfall är till skillnad från svinnet det som uppstår när du har ätit frukt eller lagat mat, till exempel äppelskrutt, bananskal, ben, äggskal, potatisskal med mera.

Varje svensk slänger cirka 100 kilo mat varje år. 45 kilo är onödigt matsvinn, medan 55 kilo är oundviktligt avfall.

Fler hållbara tips!

Livsmedelsverket om matsvinn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast ändrad: