DriftinformationDrift!
Till startsidan för Hässleholm Miljö
DriftinformationDrift!

Lärarhandledning -Minimera

En fyraåring i Sverige har i genomsnitt 500 leksaker. Våra prylar påverkar miljön genom hela sin livscykel – från råvaruutvinning och tillverkning till transport, användning och avfall. Produktion kräver stora mängder energi och resurser, ofta med negativa konsekvenser för natur och klimat. Genom att minska onödig konsumtion, återanvända och återvinna kan vi spara resurser och bidra till en mer hållbar framtid.

Ett bord med ett garnnystan och en krukväxt på toppen

1. Skolans värdegrund och uppdrag
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår ­gemensamma miljö.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

2. Övergripande mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Ämnen

  • Biologi: Hur råvaror hämtas från naturen och påverkar ekosystemet.
  • Geografi: Var material kommer ifrån och globala handelsflöden.
  • Hem- och konsumentkunskap: Hållbara konsumtionsval och återanvändning.
  • Kemi: Materialens sammansättning, återvinning och nedbrytning.
  • Samhällskunskap: Konsumtionens påverkan på miljö, ekonomi och marknadsföring.

Mål

Målet med övningen är att eleverna reflekterar kring hur konsumtion och livsstil hänger ihop. Detta syftar till att eleverna utvecklar sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet kopplat till hållbar utveckling.

Ni behöver

  • Saker av olika material att undersöka: t.ex. glas, metall, garn, skinn, papper, en växt, en macka, mobil, LEGO, docka, läskburk, PET-flaska, stearinljus

Instruktioner

Ni ska idag jobba som pryldetektiver, där ni med hjälp utav olika prylar ska undersöka dess livscykel. En livscykel är vad som händer med en sak under dess livstid. Eleverna får diskutera om och undersöka var resurserna kommer ifrån och vart prylarna tar vägen när vi använt dem klart. Eleverna får också spana efter den mest onödiga prylen.

Välj en av sakerna och samtala om den med hjälp av frågorna:

  • Vilket/vilka material är den gjord av? Vilka råvaror?
  • Är råvaran förnybar eller inte?
  • Var kommer materialet ifrån? Hur framställs det?
  • Var är saken tillverkad? Titta på en karta.
  • Vad händer med saken när den går sönder?
  • Vad kan man göra av saken när man har använt den färdigt?
  • Kan materialet i saken återvinnas och bli något nytt?

Låt eleverna välja en av sakerna att rita och berätta om eller låt eleverna rita en enkel bildserie med text om prylens livscykel, dvs. från vaggan till graven, för sin pryl. Skulle livscykeln kunna förändras? Skulle den kunna gå från vagga till vagga i stället för vagga till grav?

Samla ihop några bilder att visa i klassen. Bildgoogla fraser som "onödiga prylar" och "världens onödigaste uppfinning". Visa bilderna i klassen.

Diskutera:

  • Vem tror ni vill ha prylen?
  • Vad ska prylen användas till?
  • Är någon av prylarna nödvändiga? Varför?
  • Är någon av prylarna onödiga? Varför?
  • Ge exempel på något man kan handla där man får saker på köpet (serietidningar, hamburgerrestaurangen). Varför är det så?

Låt eleverna bli pryldetektiver! Ge eleverna i uppgift att spana efter onödiga prylar (till exempel i en butik, i reklam, i skolan eller hemma). Låt sedan eleverna presentera den mest onödiga pryl de hittat och förklara varför den är onödig.

Gör en utställning, utomhus eller inomhus, med de absolut onödigaste prylarna eleverna kan hitta. Och glöm inte att själv ta med dig din onödigaste pryl!

Frågor att reflektera över:

  • Har ni hittat prylar som ingen använder? Om ja, varför köpte någon dem tror ni? Varför tillverkades de?
  • På vilka sätt försöker de som säljer saker få oss att köpa mer? Lyckas de?
  • Spelar det någon roll om det finns en massa saker som vi inte behöver?
  • Behöver alla ha varsin egen av allt?
  • Vad kan man göra med leksaker man har tröttnat på? (ge bort, låna ut, byta på leksaksbyte, göra om till något annat...)
  • Hur var det förr? Vad hade mor- eller farföräldrar för saker? Finns det någon som kan berätta?
  • Hur ser det ut i andra länder? Har alla barn lika många prylar? Återanvänds saker där?
  • Prata om och ge förslag på presenter som inte är prylar.

Redovisning och dokumentation

Sätt upp bildserierna om prylarnas livscykler i skolan så fler kan se dem. Bjud in andra klasser, personal på skolan, föräldrar och andra till er utställning med onödiga prylar och presentera era idéer.

Dokumentera med bilder och foton och dela i klassens blogg.

Senast ändrad: