DriftinformationDrift!
Till startsidan för Hässleholm Miljö
DriftinformationDrift!

Lärarhandledning -

Matavfall & biogas

Matrester och överblivna livsmedel står för nästan halva vikten i en vanlig soppåse från ett hushåll. Matavfall uppstår också i restauranger, storkök, affärer och livsmedelsindustrier. Genom att sortera ut matavfallet och behandla det biologiskt kan både energin och näringen i det tas tillvara.

Ett bord med en skål med jord, tratt, flaska och matavfall.

1. Skolans värdegrund och uppdrag
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår ­gemensamma miljö.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

2. Övergripande mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

1. Skolans värdegrund och uppdrag
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

2. Övergripande mål och riktlinjer
2.1 Kunskaper
Det är skolans ansvar att varje elev:

  • tillägnar sig goda kunskaper i de ämnen som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, och
  • kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.

2.2 Normer och värden
Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Ämnen

  • Biologi: Nedbrytning av organiskt material, kretslopp och ekosystem.
  • Fysik: Energiomvandling vid biogasproduktion, gasbildning och förbränning.
  • Geografi: Hållbar resursanvändning, matproduktion och miljöpåverkan.
  • Hem- och konsumentkunskap: Matsvinn, resurseffektivitet och hållbar konsumtion.
  • Kemi: Jäsningsprocesser, biokemiska reaktioner och gasbildning.
  • Matematik: Beräkningar av matavfall och energiproduktion.
  • Teknik: Biogasanläggningar, energiutvinning och hållbara tekniska lösningar.

Mål

Målet är att eleverna reflekterar över vad de kan göra för att minska sitt matsvinn. Detta syftar till att eleverna utvecklar sin förmåga att värdera val och handlingar i vardagen kopplat till hållbar utveckling.

Ni behöver

Instruktioner

Ni ska idag jobba med matavfallets väg och begreppen biogas, biogödsel och matsvinn. Eleverna får följa matavfallets väg och få kunskap om vad matavfall är och nyttan med att sortera ut det. De får en ökad kunskap kring matsvinn och hur man kan förebygga matavfallet och sedan experimentera för att förstå hur det bildas gas när mat bryts ner.

Det är en process med flertal steg från det att du köper en produkt tills dess att det blir avfall och sedan en resurs i form av biogas och biogödsel. Gå igenom matavfallets steg med eleverna.

  1. Du handlar mat i butiken, där ibland ett äpple.
  2. Äppelskrutten, det vill säga matavfallet, kastas i den bruna pappers-påsen.
  3. Sopbilen kommer och hämtar avfallet i kärlet hemmavid.
  4. Avfallet tippas på avfallsanläggningen i Vankiva för hantering och mellanlagring.
  5. Matavfallet transporteras till en biogasanläggning i Mörrum, som med hjälp av en skruvpress producerar en tjockflytande vätska, detta kallas slurry.
  6. Utav slurryn görs biogas, ett rent och förnybart bränsle som till stor del bestå utav den energirika gasen metan. Stadsbussarna i Skåne, inklusive Hässleholm, drivs av biogas.
  7. Det blir också biogödsel med högt näringsvärde och en bra sam-mansättning av de ämnen grödorna behöver. Biogödseln, som brukar spridas med samma teknik som flytgödsel, innehåller dessutom humus och för jorden nyttiga mikroorganismer.
  8. Genom att gödsla med biogödsel kan man återföra näring och hu-mus, som annars hade gått till spillo, till kretsloppet och nya växter och plantor kan växa på åkrarna och producera mat.

Låt eleverna enskilt eller i grupp fundera över och motivera sina svar muntligt eller skriftligt.

  • Vad är nyttan med att sortera ut matavfall?
  • Är det något som är jobbigt med att sortera ut det?
  • Hur såg det ut förr? Vad fanns det för matavfall och var gjorde man av det?
  • Hur kan det se ut i framtiden?
  • Hur ser märkningen ut för ekologisk mat?
  • Hur ser märkningen ut för fairtrade?
  • Vad betyder märkningarna krav och fairtrade?

Samla alla skruttar och skal som blir över från frukterna ni äter under skoltid, väg varje dag i en veckas tid. Räkna ut hur mycket matavfall er klass kastade under en vecka. Hur långt kan ni åka?

Välj uträkningsalternativ nedan:

  • 5 kilo matavfall kan driva en bil 10 km.
  • På en matavfallspåse kan man köra ungefär 2,5 km med en biogasbuss.

Be eleverna att räkna hur många påsar matavfall de kastar hemma på en vecka alternativt väg påsarna och räkna ihop hur mycket matavfall de kastade på en vecka.

Dela in eleverna i mindre grupper eller gör experimentet i stor helgrupp. Eleverna följer instruktioner på elevbladet.

Gör så här:

  1. Diska ur petflaskan och lägg matavfallet med lite jord i en skål. Är det stora
    bitar kan ni behöva hacka upp dem innan de mixas.
  2. Fyll flaskan med vatten.
  3. Mixa matresterna, använd lite av vattnet ni mätt upp i flaskan för att underlätta mixningen.
  4. Sätt tratten på flaskan och fyll flaskan med blandningen.
  5. Sätt ballongen på flaskan och se till att det är absolut lufttätt. Här kan tejp med hög fästförmåga behövas.
  6. Kontrollera ballongflaskan varje dag. Redan efter något dygn börjar ballongen växa!

Reflektionsfrågor:

  • Vad händer?
  • Vilka gaser har bildats?

Frågor att diskutera:

  • Finns det något du kan göra för att minska ditt matavfall?
  • Ber du om en doggybag när du är på restaurang och inte orkar äta upp din portion?
  • Finns det någon mat du slänger i onödan?
  • Skulle du kunna bli bättre på att ta hand om matresterna hemma?
  • Kan du se något mönster i vad det är för typ av mat som slängs?
  • Har du fruktträd eller bärbuskar som ger mer frukt och bär än du och din familj kan äta upp, sylta och safta? Kan du ta med till skolan och byta med/bjuda kompisarna på?

Redovisning och dokumentation

Dokumentera med bilder och foton och dela i klassens blogg.

Senast ändrad: