Riktlinjer för vägar, kärl och placering vid sophämtning

Denna sida riktar sig till dig som fastighetsägare för en- och tvåbostadshus eller fritidshus. Vi behöver din hjälp med att se till att det är enkelt att komma åt och tömma dina sopkärl. Med hjälp av dessa riktlinjer säkerställer du en trygg och välfungerande sophämtning.

Transportväg för sopbilar och kärl

Vägen är chaufförens arbetsplats. Framkomligheten och sikten ska därför vara god. Det är alltid kommunen eller chauffören som avgör om en väg är farbar eller inte. Chauffören kan aldrig tvingas att ta risker eller köra på en väg som han/hon bedömer inte är framkomlig.

Följande gäller för transportväg och vändplatser:

• ska ha en hårdgjord körbana.
• bör utformas för minst belastningsklass 2 (BK2).
• bör vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts bör vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. Se figur 1.
• ska ha en fri höjd av minst 4,5 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. Se figur 1.

• en återvändsgata bör ha vändmöjlighet för sopbil. Vändplan för en normal sopbil bör ha en diameter av 18 meter med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Olika exempel på vändmöjligheter redovisas i figur 2.

• ska ha fri sikt och god framkomlighet.

• ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden.

Körning på gång- och cykelväg är inte tillåten. Dispens kan sökas hos kommunen eller fastighetsinnehavaren om det inte finns, eller går att anordna, andra lösningar.

Väghållarens ansvar

Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel och framkomlighet. Vägverket, kommunen, privat vägförening eller enskild fastighetsinnehavare kan vara väghållare.

Det här gäller vid backning

Transportväg får inte planeras så att hämtningsfordon måste backas eftersom backning är förenat med stora risker. Backning får inte förekomma annat än i undantagsfall och får endast tillämpas för att vända ett fordon och då ska det ske på en anvisad vändplats. Nödvändig backning måste alltid kunna ske på ett tryggt sätt och får inte förekomma på gång- och cykelvägar, i bilfria områden, intill lekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden. Det
är alltid chauffören som avgör om det är möjligt att vända med fordonet eller inte.

Uppställningsplats för sopbilen

Sopbilen får inte hindra annan trafik när den står still och avfall lastas i. Platsen måste vara så stor att det finns utrymme att hantera kärl på platsen. Ytan ska vara plan och hårdgjord. Vid hantering av kärl kan en svag lutning accepteras. Kommunen avgör om ytan är godkänd för ändamålet.

Dragväg för kärl

Med dragväg menas vägen mellan hämtställe eller kärl och sopbilens lastningsplats, det vill säga den sträcka sophämtaren manuellt behöver dra eller skjuta kärlet fram till sopbilens fack. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att se till att dragvägen uppfyller krav för hantering av kärl. Kommunen avgör om gångvägen uppfyller kraven eller ej.

Följande gäller för dragväg:

• ska vara jämn, hårdgjord och utan trånga passager eller hinder vid varje tömningstillfälle.
• trappsteg och kullersten får inte förekomma.
• ska hållas halkfri och fri från snö.
  
• ska vara så kort som möjligt.
• bör vara minst 1,2 meter bred och om den ändrar riktning bör bredden där vara minst 1,35 meter.
  
• bör ha minst 2,1 meters fri höjd.
  
• bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och får inte överstiga 1:12.

Hämtningsplatser och dimensionering av kärl

Hämtning av kärl sker normalt vid varje enskild fastighetsgräns, så nära sopbilens uppställningsplats som möjligt.

Inom detaljplanelagt område ska kärl därför placeras högst 5 meter från sopbilens uppställningsplats. Utanför detaljplanelagt
område och samlad bebyggelse får kärl placeras högst 10 meter från uppställningsplatsen. Kärlets handtag ska vara placerat utåt mot sophämtaren, för att underlätta dennes arbete.

Hämtning i otillgängliga områden

Befintliga områden med tät småhusbebyggelse och vägbredd under ca 3,5 meter medför en dålig arbetsmiljö för sophämtaren
och en ökad risk för olyckor. Ofta saknas också vändmöjligheter för sopbilen i sådana områden. Hämtning vid varje hushåll bör därför ersättas med gemensamt hämtställe i anslutning till farbar väg eller till exempel parkeringsplatser.

Om förhållandena är besvärliga och de boende inte själva tar initiativ till en förändring kan kommunen, renhållaren eller arbetsmiljöverket stoppa hämtningen i ett område. I avvaktan på att ett gemensamt hämtställe anordnas kan kommunen anvisa en tillfällig plats dit de boende kan ställa fram sina enskilda kärl på tömningsdagen.

Rekommenderade dimensioner för sopkärl

En- och tvåbostadshus och fritidshus sorterar sitt avfall i ett insamlingssystem med två kärl med vardera fyra fack för olika avfallsfraktioner, så kallade fyrfackskärl. Vid behov kan fastighetsinnehavaren behöva komplettera fyrfackskärlen med extrakärl för insamling av brännbart avfall, tidningar, plast- och pappersförpackningar.

Utöver plats för fyrfackskärl kan utrymme behövas för extrakärl och trädgårdskärl.

Minsta mått som rekommenderas för varje kärl, inklusive behövligt mellanrum, anges i tabellen nedan.

Tak över behållare rekommenderas inte.

Brandskydd

Eftersom avfall är lättantändligt och brinner bra är brandskydd mycket viktigt. Fristående avfallskärl ska placeras 2-3 meter från fasad för att förhindra spridning av eventuell brand. Brandsläckare rekommenderas. Frågor om brandskydd kan lämnas till Räddningstjänsten. Svenska Brandskyddsföreningen kan också ge råd om brandskydd.

Läs mer på brandskyddsföreningens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skötsel

Fastighetsägaren ansvarar för skötsel och underhåll av avfallskärl. Avfall som innehåller matrester eller annat som kan ruttna börjar lukta efter en tid. Ju varmare förvaring desto snabbare sker nedbrytningsprocesser som ger upphov till lukt. Flugor och andra djur kan känna lukt på långt avstånd och söker sig till avfallet. Lukt och flugor kan vara besvärande för sophämtaren. Det kan avhjälpas genom att förvaring sker vid så låg temperatur som möjligt, så kort tid som möjligt. God hygien och rengöring är också mycket viktig. Smutsiga behållare kan medföra olägenheter även när de är tomma och illaluktande nedbrytningsprocesser kan starta snabbare när de fylls med avfall.

Om riktlinjerna

Riktlinjerna fungerar som ett stöd för en trygg och smidig sophämtning och grundar sig i aktuell lagstiftning samt erfarenhet från avfallsbranschen. De kan även användas för att vägleda planerare, projektörer, byggherrar, tjänstemän och politiker i arbetet med avfallsfrågor.

Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns att hitta i Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets författningssamling
samt i lokala föreskrifter om avfallshantering.

Om det finns motstridiga uppgifter i dessa riktlinjer gäller alltid lagar, förordningar och beslut meddelade av myndigheter, före riktlinjerna på denna sida.