Dammtömning i Magle våtmark
Kan vi både öka reningsgraden och den biologiska mångfalden i Magle våtmark? Under hösten och vintern 2024 planerar vi att tömma en av Magle våtmarks dammar för att rensa ut fisken, som under årens lopp tagit sig in till dammarna. I arbetet har vi tagit hjälp av yrkesfiskare och Göingebygdens biologiska förening. Här uppdaterar vi om hur arbetet går.

Tre dagar in i tömningen syns dammens botten. Vid utloppet ligger en båt som används när nätet, eller ryssjan, ska tömmas på fisk. Foto: Thomas Johnsson
Skogning under hösten
Med start vecka 47 kommer Sydved på uppdrag av oss och Hässleholms kommun att ta ner en del av träden och buskarna som växer på vallarna mellan dammarna. Arbetet är beroende av vädret och kommer pågå ett antal veckor. En del vägar inne på Magle våtmark kommer stängas av under arbetets gång. Det går fortfarande att ta sig runt men du kan behöva välja en annan väg ibland.
Arbetet utförs i ett avgränsat område i Magle och görs i huvudsak för att trädens rötter inte ska förstöra vallarna. Stora träd ger stora rötter.
Men det finns fler anledningar och mycket vi tar hänsyn till. Kring djur och växtlighet har vi diskuterat åtgärderna tillsammans med Göingebygdens biologiska förening.
- Vi vill ha ett solbelyst vatten, som skuggas så lite som möjligt, för att gynna växterna i dammarna. Undervattensväxter hjälper till att ta upp och rena vattnet från näringsämnen och mikroförorenigar.
- Tyvärr pågår mycket tjuvfiske i Magle och de smala, trädbevuxna vallarna blir ett bra skydd för de som ägnar sig åt detta.
- Samtidigt tar vi hänsyn till de områden som ska vara beskogade, låter en del träd stå kvar och lämnar kvar gömslen för djurlivet.
- Sjöfåglarna trivs i Magle, men de vill gärna ha fri sikt. Genom att en del av träden och buskarna tas ner skapas lägre siktlinjer.
- Arbetet görs nu under den sena hösten, dels för att vattenståndet i damm C fortfarande är lågt och dels för att inte störa fågellivet under våren.
Dag 30
Över ett ton fisk har fiskats upp ur dammarna C1, C2 och C3. Projektgruppen har nu gjort bedömningen att alla fisk är borta ur dammarna. Det kan alltid finnas enstaka fiskar kvar men att försöka hitta dem vore ett allt för krävande arbete.
Diskussioner har funnits om att låta dammarna stå tomma hela vintern men eftersom vatten fylls på bedöms det inte vara en hållbar lösning att hålla bort vattnet genom pumpning. Vi kommer därför släppa på vattnet igen under november månad.
Innan vattnet släpps på förbereder vi också för att hindra fisk från andra dammar att simma in till den nu tömda C-dammen.
Dag 10
Nu pumpas det sista vattnet bort från de tre C-dammarna. I dammarna finns nämligen olika djup på olika platser och därmed kan vattnet inte rinna ut naturligt. Finjasjöns fiskevårdsförening hjälper oss fortsatt att fiska med olika metoder. Det har, precis som vi trodde, visat sig finnas stora mängder karp i dammarna. Karparna skapar en oblans i ekosystemet och försvårar för för växter, insekter och fåglar att etablera sig.
Dag 4
C-dammen består av tre sammakopplade dammar. Redan den tredje dagen har det mesta vattnet, ur dammen som ligger närmst utloppet, runnit ut. Ryssjan, alltså fiskenätet vid utloppet kontrolleras och töms varje dag.
Dammarna har olika djup på olika platser och därför kommer en del av vattnet stanna kvar i dessa hålor. I de delar av dammen där lite vatten finns kvar fiskar vi med nät.
I slutet av denna första vecka kontrollerar vi hur mycket vatten som är kvar i de andra två dammarna. Därefter beslutar vi om hur fisket ska gå vidare samt hur det sista vattnet kan tömmas ner. En del av vattnet kommer förmodligen behöva pumpas bort.
Dag 1
Måndagen den 23 september började vi öppna utloppet till C-dammen i Magle våtmark. Under den kommande veckan kommer utloppet öppnas successivt och innan veckan är slut förväntas vi ha nått botten på utloppet. Då är nästan allt vatten borta. Vattnet från C-dammen rinner vidare till utloppsdammen.
Vid utloppet läggs en ryssja i. Det är ett passivt fiskeredskap som fångar in fisken. Vi använder beprövade metoder för ett så skonsamt fiske som möjligt. Ryssjan har ett knutlöst nät så att fisken inte ska riva sig och skala av sitt skyddande slemskikt. Ryssjan kontrolleras nu varje dag och tömms på fisk efterhand.
Hur fungerar Magle våtmark?
Magle våtmark är det sista steget av Hässleholms reningsverk. Här rinner vattnet långsamt genom dammarna och växtligheten fångar upp näringsämnen. På så sätt minskar mängden näringsämnen och föroreningar som når Finjasjön.
Vad händer här just nu?
Under hösten och vintern ska vi tömma en av Magle våtmarks dammar för att rensa ut fisken som under årens lopp tagit sig in till dammarna. I arbetet har vi tagit hjälp av yrkesfiskare och Göingebygdens biologiska förening.
Varför?
För att förbättra reningen i Magle våtmark. Fiskarna gräver på botten i sin jakt på föda. När de gör det frigörs näringsämnen från botten. Vi hoppas även kunna öka den biologiska mångfalden. Genom att minska mängden fisk finns goda anledningar att tro att antalet fågel, insekts- och växtarter kommer öka.
Vi har valt ut den damm com kallas C. Anledningarna är att vi vid den senaste tidens undersökningar sett att det är den damm som innehåller minst växtlighet. Samt att den hade lägst rening av näringsämnen.
Vad händer med fiskarna?
Fiskarna kommer fångas in och transporteras bort. Ålen är en rödlistad art som finns här. Efter diskussion med Länsstyrelsen har vi kommit överens om att vi kommer försöka flytta ålarna till närliggande vatten.
Tänk på att det är förbjudet för allmänheten att gå ut på dammarnas botten och att plocka upp fiskar ur dem.
,_Mats_Carlsson.jpg)
Ryssjan (nätet), som är ett passivt fiskeredskap, läggs vid utloppet för att kunna fånga in fisken.
Senast ändrad: