BAPR - plantor sköter saneringen av föroreningar i jord och vatten

Hässleholm Miljö har varit med i projektet Baltic Phytoremediation (BAPR). Målet med projektet var att öka användningen av grön teknik för att minska utsläppen av föroreningar till södra Östersjön. Projektet är avslutat och dokumentationen finns kvar på denna sida till 31 december 2027.

Fytoremedering som metod

Den metod som vi använde i projektet var fytoremediering (Phytoremediation eller Phytotechnology på engelska). Den använder växters naturliga förmåga att ta upp, omvandla eller stabilisera föroreningar i jord och vatten.

I fytoremediering utnyttjar man bland annat växters och mikroorganismernas olika förmågor att ta upp och lagra eller bryta ned olika typer av föroreningar. Det kan exempelvis användas vid återställning av förorenad mark efter avslutad gruvbrytning. Då behandlingen kan ske på plats, in situ, så kan markens struktur bibehållas och schakt och transport undvikas vilket gör det till ett billigare alternativ än/jämfört med andra metoder. Som saneringsmetod kan fytoremediering även upplevas som estetiskt tilltalande på grund av människors generellt positiva inställning till växtlighet.

Internationella pilotförsök

Projektet hade tre pilotförsök med fytoremediering i Sverige, Polen och Litauen:

I Sverige hade NSR ansvar för pilotförsöket. Det fokuserar på möjligheten att minska utsläpp av fosfor och kväve.

I Polen hade Gdańsk University of Technology ansvar för pilotförsöket. Det fokuserar på möjligheten att behandla tungmetaller och gifter i jorden.

I Litauen hade Lithuanian Research Centre for Agriculture and Forestry ansvar för pilotförsöket. Det utvärderar om olika växter kan ta upp mer tungmetaller i sin biomassa om de blir gödslade med avloppsslam från Klaipedas stadsvattenreningsverk.

Samarbete med Chalmers

Inom ramen för projektet startade Hässleholm Miljö och NSR ett samarbete med forskare på Chalmers. Paul Drenning från COWI, som var industridoktorand på Chalmers, fokuserar på det som på engelska kallas för ”gentle remediation options” (GRO) och som brukar översättas till skonsamma efterbehandlingsmetoder eller naturbaserade lösningar.

- "Aktörerna i vårt nätverk efterfrågar användarvänliga vägledningar för fytoremedieringsprojekt. Arbetet i doktorandprojektet kommer att bidra med ny och relevant vetenskaplig kunskap som vi kan sprida vidare till vårt nätverk", säger Hässleholm Miljös projektledare Dolores Öhman.

"Genom samarbetet med de svenska parterna i BAPR når vi projektets omfattande nätverk och kan sprida våra forskningsresultat samtidigt som vi förbättrar vår förmåga att förstå och adressera branschens verkliga behov", säger Paul Drenning.

Du hittar Pauls metod för utvärdering av fytoremediering i jorden på genom att söka efter “method for evaluating the effects of gentle remediation options (GRO) on soil health" på internet.

Projektets aktiviteter, rapporter och resultat

Aktiviteter

Nedan kan du ta del av tidigare seminarier, studiebesök och workshops som genomförts.

Workshop om naturbaserade saneringsmetoder, juridiska aspekter och riskbedömningar

Datum: 20 september 2022

Paulina Rautio, miljöjurist på Paneo, presenterade utredningen om de juridiska förutsättningarna för naturbaserade saneringsmetoder. Därefter fick vi en presentation från Pär-Erik Back, Statens Geotekniska Institut, om den nyligen publicerade vägledningen om riskvärdering vid förorenade områden. Efter lunch arbetade vi i workshop med ett ramverk som har tagits fram av forskare på Chalmers Tekniska Högskolan för att underlätta kommunikation och riskhantering av naturbaserade saneringsprojekt. Ramverket applicerades på ett förorenat område i en gammal kaj i Norrköping som ligger i anslutning till ett omvandlingsområde och som behöver efterbehandlas.

Presentation: Juridiska förutsättningar att tillämpa fytoremediering vid efterbehandling av förorenade område, både nu och i framtiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Multifunktionell naturbaserad saneringsmetoder, risker och möjligheter

Datum: 6 april 2022

Jenny Norrman, bitr. professor på Chalmers, inlededde med en översikt över olika forskningsprojekt inom naturbaserade saneringsmetoder. Paul Drenning, industridoktorand från COWI/Chalmers, presenterade därefter en sammanställning av olika typsituationer där naturbaserade saneringsmetoder kan tillämpas. I sitt forskningsprojekt tog han fram ett ramverk för att identifiera möjliga naturbaserade saneringsmetoder, risker kopplade till metoden och förslag på hur dessa kan reduceras.

Se webbinariet:
Multifunktionell naturbaserad saneringsmetoder, risker och möjligheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fytoremediering år 2021, aktörer, deras roller och förutsättningar

Datum: 23 september 2021

Vi berättade om resultatet av vår attitydstudie och om potentialen för fytoremediering som reningsteknik.

Film: Förutsättningar för fytoremediering i Sverige idag, intervjustudie med aktuella aktörer, Anna Ågren, White Arkitekter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webbinarium: Nyfiken på fytoremediering? En renare Östersjö med hjälp av växter?

Datum: 15 april 2021

Vi berättade om pilotförsöket inom fytoremediering på Filbornapandemin i Helsingborg och om vår attitydstudie – vilken potential finns för fytoremediering som reningsteknik?

Film: Nyfiken på fytoremediering, webbinarium Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.