Att förstå det som inte syns - en berättelse om evighetkemikaliernas väg genom reningsverket

Regnet duggar tätt den här förmiddagen. Det lägger sig som en hinna på allt det vidrör. Det regn som tar med sig ämnen som vi inte kan se. Från asfalt, bilar och utsläpp som tar sig ner i marken och genom dagvattenledningarna. Du har kanske hört talas om det som PFAS, eller evighetskemikalier. Det som också finns i luften omkring oss, i våra hem, i våra kläder och i produkter som vi använder varje dag. I avloppsvattnet som du och jag spolar vidare till reningsverket.

Mats Carlsson är drifttekniker hos oss sedan tre år tillbaka. Vägen hit har inte varit spikrak, men kanske just därför självklar. Mats är utbildad biogeovetare med inriktning mot limnologi vid Högskolan Kristianstad. Han beskriver det som marinbiologi, fast i sjöar och vattendrag. Han har dessutom läst miljö och hälsa, inventerat enskilda avlopp och varit kyrkvaktmästare. Men nyfikenheten och känslan av att vilja göra något mer fanns kvar:

- Jag visste att jag ville göra något som låg närmare det som jag faktiskt brinner för. Därför började jag studera igen, den här gången VA- och kretsloppsteknik på distans vid Högskolan Kristianstad, berättar Mats.

Uppmuntrades att fortsätta studera

Efter en termin på högskolan sökte han tjänsten som drifttekniker hos oss. Och fick den.

- Istället för att välja mellan jobbet eller studierna hade jag möjlighet att göra både och. Jag blev uppmuntrad att fortsätta läsa och det betydde väldigt mycket för mig. Det blev så klart intensiva år, men också unika möjligheter.

Många av utbildningens projektarbeten kunde kopplas direkt till Mats jobb hos oss. Provtagningsinstruktioner, frågor om arbetsmiljö och undersökning av arbetsbelastningen under översvämningen av Finjasjön 2024, och mycket mer:

- Jag hade öppet mål! Jag kunde diskutera med kollegor och testa mina idéer direkt i verkligheten. Samtidigt fick bolaget in ny kunskap från aktuell forskning. Så det var win-win, helt enkelt.

När det var dags för examensarbete fanns det en speciell fråga som Mats kände behövde få svar: varför är halterna av vissa PFAS ibland högre när vattnet lämnar reningsverket än när det kommer in?

"Jag ville förstå PFAS"

Det var tidigt under 2024, innan Finjasjön bredde ut sig och tog över människors trädgårdar, hus, vägar och också delar av reningsverket, som Mats analyserade PFAS 22 (de 22 vanligaste PFAS-ämnena). Det han såg var att halterna av PFAS 22 ibland var högre i vattnet som gick vidare från reningsverket till Magle våtmark, än det som kom in till reningsverket från dagvattenledningar och avloppsledningar. Det var och är en trend som setts på andra håll i Sverige också. Men forskningen på det är i sin linda.

- Jag ville förstå förekomsten av PFAS, hur de är sammansatta och hur de beter sig i reningsprocesserna. Vi måste kunna förklara varför det ser ut som att de ökar, annars kan man ju tro att vi tillsätter PFAS i reningsverket. Och det gör vi inte. Det handlar också om att människorna som bor i vår kommun ska känna sig trygga med att vi vet vad vi gör och att vi har koll, säger Mats.

Det som kommer in till reningsverket är vatten från det som du, jag, våra grannar och företag har använt. Det som kommer ut från reningsverket går till Magle våtmark, och därefter till Finjasjön. Det finns över 10 000 olika PFAS-ämnen. De 22 vi mäter är bara de mest kända och stabila. Men det finns också så kallade PFAS-prekursorer: ämnen som kan omvandla sig och bli till exempel PFOS eller PFOA genom kemiska och biologiska processer.

- Rent vetenskapligt var det viktigt att förstå vad som hände. Och för oss som bolag var det lika viktigt, berättar Mats.

Halterna av PFAS såg ut att öka i reningsverket - men det gjorde de inte

Det såg först ut som att halterna ökade genom reningsverket. Det var där frågetecknen väcktes. Men när Mats följde ämnena steg för steg växte en annan bild fram:

- Vi gjorde en TOP-analys som är en metod som synliggör PFAS-ämnen som annars inte upptäcks. Den visade att det finns fler omvandlingsbara PFAS i vattnet som kommer in till reningsverket i Hässleholm. När de förändras i reningsprocessen kan de bli till de PFAS-ämnen som vi mäter, och då ser det ut som att halterna ökar.

Skummet berättade något

I skummet i steget för aktivslamprocessen mätte Mats halter av PFAS 22 som var tio gånger högre än i det biologiskt renade vattnet.

- Det var anmärkningsvärt. Jag började fundera på hur PFAS rör sig, inte bara i vatten, utan också via luften. I undersökningen visade det sig att PFAS samlas i skummet i aktivslamprocessen, berättar Mats.

Magle våtmark är en viktig skyddsbarriär

Regnet har plötsligt slutat falla och himlen blir lite ljusare. Vi står vid reningsverket och sneglar åt det håll som Magle våtmark ligger. Vattnet som lämnar reningsverket rinner vidare till våtmarken innan det når Finjasjön. Hur ser det ut där då, undrar kanske du. Mats berättar att vi ser att mängden PFAS minskar i vattnet när det har passerat där. Våtmarken fungerar alltså som en viktig skyddsbarriär.

Vi är inte ensamma

I jämförelse med andra reningsverk är vi inte unika. Våra inkommande halter är relativt höga jämfört med vissa andra verk, särskilt av PFOS. Men mönstret känns igen nationellt.

- Det kan handla om gamla synder. Brandövningsplatser, gamla deponier, livsstil och konsumtion. För att veta mer skulle vi kunna undersöka hur det ser ut innan vattnet kommer till oss, så kallat uppströmsarbete. Det skulle kunna vara nästa steg för att få veta mer.

Inga krav på att rena PFAS i avloppsvatten - men däremot i dricksvattnet

I dagsläget kan vi alltså inte rena bort PFAS. Vi har inte heller krav på oss att göra det. När det gäller dricksvatten finns det däremot tydliga gränsvärden och kontroller. Där ligger vi under de nya gränsvärdena som började gälla i januari i år.

Så har vi koll på PFAS i dricksvattnet

Tillbaka till avloppsvattnet. Trots att det inte finns krav idag kan vi:

• kartlägga förekomsten
• förstå processerna
• bidra till forskning
• arbeta uppströms för att ta reda på mer.

Och vi kan fortsätta ligga i framkant genom att samarbeta med andra VA-bolag och forskningsprojekt.

När det gäller Mats har kunskapen om PFAS väg genom reningsverket spelat en viktig roll i hans utveckling:

- Det är stimulerande att jobba med något som betyder något och jag har verkligen fått en spetskompetens. Det blir liksom roligare att gå till jobbet då.

Hjälper oss att förstå

Att studera och jobba samtidigt har inte bara gett Mats en examen och nya lärdomar. Det ger också oss som bolag ny kunskap. Och det hjälper oss att förstå det som vi inte kan se. Det som finns i vattnet och luften omkring oss. Och i regnet som faller över oss.

Ta del av Mats arbete

Läs Mats rapport och examensarbete som är publicerad vid Högskolan Kristianstad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer information

Så fungerar reningsstegen i vårt reningsverk